Ordningen återställd…

Så återgår Putin till sitt naturliga tillstånd: som Rysslands President.

År 1999 blev Putin premiärminister och året därpå, 2000, president. Det skulle han sedan förbli ända fram till 2008, då Putin blev premiärminister igen…

Efter segern i presidentvalet i mars tillträder Putin nu som president igen, fram till åtminstone 2018.

Är det så här demokrati ska fungera?

Vladimir Putin, Rysslands president 

Grekland och skuldkrisen

Greklands statsskuld måste skrivas ned för att landet ska få en ny chans att få ordning på sin ekonomin. För grekerna väntar en svår tid framöver med hög arbetslöshet och låg tillväxt -oavsett vilken strategi som väljs för att hantera skuldkrisen.

Den kris som just nu pågår är inte en kris för euron, det är en finansiell kris. Räddningspaketen behövs inte för att euron ska bestå som valuta utan för att förebygga en akut finanskris eller åtminstone dämpa effekterna av en sådan.

Grekerna hade inte kunnat hamna i skuldfällan om inte någon varit villiga att låna ut till dem. Det betyder också att någon har lånat ut för mycket. Faller Grekland så riskerar ett antal europeiska banker att falla.

Den grekiska statsskulden är nu långt större än värdet på allt som grekerna producerar under ett år och som uppgår till 140 procent av landets BNP, där 91 procent av skulderna hålls av utlänningar (att jämföras med ex Italien där ca hälften av skulderna kommer från inhemska långivare).

En bankkonkurs är aldrig ett isolerat fenomen. Bankerna är sammanflätade i ett komplicerat nät av krediter och fordringar. Det ömsesidiga beroendet sträcker sig över nationsgränserna.

År 2008 gick den amerikanska storbanken Lehman Brothers i konkurs i USA. Det var startpunkten för den globala finanskrisen. Bankerna slutade att låna ut pengar till varandra av rädsla för att inte kunna få tillbaka dem. Det som då skedde var att företagens möjlighet att låna pengar ströps och dessa kunde därmed inte investera och hela ekonomin stannade av med arbetslöshet som följd. Det är därför bankkonkurser ses som mycket värre än att industriföretag går omkull.

Det är det som dagens skuldkris handlar om. Faller Grekland så följer en dominoeffekt som ingen i dagsläget vet var den skulle sluta.

Alternativet att Grekland skulle lämna eurosamarbetet är otänkbart. Situationen skulle bli än värre för grekerna. Drachman återinförs och faller som en sten och inflationen skjuter i höjden. Grekiska företag med lån i euro går i konkurs och grekiska banker kan inte betala sina eurolån och måste få statligt stöd för att överleva. Ur askan i elden med andra ord.

Europeisk finansskatt ska visa vägen

EU-kommissionen föreslår en ny skatt på finansiella transaktioner, FTT – Financial Transaction Tax, populärt benämnt ”Tobinskatt” (dock felaktigt, då Tobinskatt beskattar valutatransaktioner, vilket FTT inte gör).

De senaste tre åren har finanssektorn i EU stöttats med 4 600 miljarder euro, en hissnande stor summa pengar, vilket fått en hel del att ilskna till.

– ”Det är dags för finanssektorn att ge tillbaka ett bidrag till samhället”.   EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

Syftet med skatten är enligt kommissionen att dels låta finanssektorn bidra med en rättvis del till samhället då den sektorn varit underbeskattad tidigare. Dessutom har redan 10 EU-länder en typ av finansiell skatt och skillnaderna på den inre marknaden måste utjämnas.

Däremot kommer valutatransaktioner, det som den ursprungliga Tobinskatten handlade om, inte att omfattas. Det eftersom begränsningar av rörligheten för kapital inte är tillåtet enligt EU:s fördrag.

EU-Kommissionen tillsammans med framförallt Tyskland och Frankrike driver på frågan, med motstånd från bland annat Storbritannien och Sverige. De är rädda för att den finansiella handeln ska fly från Europa till andra platser och att skatten till slut kommer att vältras över på vanliga konsumenter.

Jag anser inte att den rädslan är befogad. För det första ska skatten endast läggas på de transaktioner som sker mellan olika finansinstitut, inte de som privatpersoner gör. Och de utgör cirka 85 procent av det totala antalet transaktioner.

Skatten kommer att ligga på 0,1 procent för handeln med aktier och obligationer och 0,01 procent för olika derivat.  Med den avgift som är föreslagen kostar det 100 kronor i skatt för den som vill köpa aktier för 100 000 kronor. Med andra ord så är det en väldigt blygsam skatt.

Dock så beräknas FTT ge ca 55 miljoner euro i skatteintäkter till EU:s gemensamma budget och medlemsstaternas egna budgetar, vilket säger en del om storleken på den verksamhet som idag har varit underbeskattad, men som i tider av kris ska räddas av skattebetalarnas pengar.

Förnyelse av integrationspolitiken

Häromdagen fick jag svara på några korta frågor som Dagbladet hade om det förnyelsearbete som Centerpartiet bedriver när det gäller att se över den misslyckade svenska integrationspolitiken. Tillåt mig att fylla ut artikeln:

Vi i Centerpartiet är just nu mitt uppe i ett omfattande och förutsättningslöst förnyelsearbete. Ett av dessa områden, där den politiska och sociala konfliktytan idag är större än på mycket länge, är integrationsområdet. Samtidigt som de globala gränserna suddas ut växer sig en främlingsfientlighet och en misstänksamhet allt starkare.

Ett exempel på detta är att politiska partier med en främlingsfientlig agenda tar plats i både Sveriges riksdag och andra parlament runt om i världen. Dessa partier ser uteslutande problem med integrationen och påstår sig ha enkla svar på mycket komplicerade frågor.

För att lyckas med vår ambition att skapa en integrationspolitik som stärker individens roll i samhället och Sveriges roll i världen måste vi hitta svaren på en rad angelägna frågor. Det kan vi bara göra genom en öppen diskussion, där människors åsikter tillåts ljuda fritt mot en klangbotten byggd på Centerpartiets värderingar om öppenhet, frihet och självbestämmande.

Hur påverkar det faktum att det kommer fler invandrare vår vardag? Är det någon skillnad ifall en invandrare kommer från USA eller Irak? Skapar själva diskussionen om integration onödigt stora spänningar? Kan en person, oavsett etnicitet, som inte känner sig delaktig eller välkommen i ett land känna lojalitet med det landet? Betyder integration att någon som kommer till Sverige måste bli som vi som redan lever här?

Frågor som dessa har aldrig ett enkelt svar. Därför ska vi bära med oss samtliga åsikter kring frågorna i vårt fortsatta förnyelsearbete. Vi gör det för att kunna hitta svaren på framtidens frågor kring integration och för att därigenom kunna förnya både Centerpartiet och Sverige.

Fukushima uppgraderas till en 7:a

Då var det äntligen dags. Fukushima har nu uppgraderats till högsta möjliga nivån på den sjugradiga INES-skalan (International Nuclear Event Scale, där Tjernobyl satte taket) och är därmed i samma klass som Tjernobyl 1986.

Hittills har japanska myndigheter hållit Fukushima på en 5:a.  Frankrike var tidigt ute och ansåg att Fukushimaolyckan skulle klassas som en 6:a när Japan fortfarande ansåg att Fukushima var en 4:a.

Även en rysk expert, Naralia Mironova, anslöt sig och ansåg att Fukushima var värre än Tjernobyl.

”Olyckan i Tjernobyl var smutsig, men den gällde bara en reaktor och under två veckor. Olyckan vid Fukushima gäller fyra reaktorer och har hållit på i tre veckor.”

Greenpeace tog 2006 fram en rapport där man hävdade att 60.000 människor har dött i Ryssland till följd av Tjernobylolyckan. Studier visar på att fram till år 2015 har Tjernobyl kostat världen 9.000 miljarder kronor. Som jämförelse kostar hela det svenska försvaret årligen 40 miljarder kronor.

Är kärnkraften verkligen en billig energikälla? Fukushima kommer att kosta kärnkraftbolaget minst 820 miljarder kronor…

Låt mig påminna om det finska kärnkraftverket Olkiluoto som började byggas 2003 som då skulle kosta ca 25 miljarder kronor. Efter flera förseningar och enorma fördyringar så är nu notan uppe i 60 miljarder kronor, och då är kärnkraftverket inte ens färdigbyggt!

De som förespråkar kärnkraften blundar för den ekonomiska verkligheten och fortsätter att upprepa mantrat ”Kärnkraften är billigare än vindkraften”.

Det är fantasisummor vi rör oss med när det gäller kärnkraften. Dags att inse faktum? Förnyelsebar energi är både billigare och hälsosammare.

Opinionen är emot ny kärnkraft

Nu är det fler som vill avveckla kärnkraften än det är som vill bygga ut. Japans problem med kärnkraftsreaktorerna har fått svenskarna att tänka om. Stödet för att bygga ut kärnkraften har rasat samtidigt som stödet för att avveckla har mer än fördubblats, enligt Synovate.

Centerpartiets skeptiska inställning till kärnkraften är väl känd. Det är främst säkerhetsfrågan som driver oss. Därför driver vi på för att Sverige ska minska beroendet av kärnkraft. Det är nu också inriktningen för alliansens gemensamma energipolitik.

För att minska vårt beroende av kärnkraft och för att öka tryggheten i vår elförsörjning genomför vi offensiva satsningar på att bygga ut den förnybara energin. Därmed får vi ett tredje ben i vår elförsörjning.

I dag växer den förnybara energin mer än någonsin. Bioenergin har passerat oljan som Sveriges största och viktigaste energikälla och de senaste 12 månaderna har vindkraften producerat 4,05 TWh vilket motsvarar årsproduktionen från en mindre kärnkraftsreaktor.

I energiöverenskommelsen slås fast att kärnkraften inte kan räkna med något statligt stöd, att kraftbolagen måste ta ett ökat kostnadsanasvar för säkerheten och att säkerhetskraven stärks. Hittills har det aldrig byggts några kärnkraftverk utan statliga subventioner.

Rätt att bomba Khaddafi

Jag tycker att det är rätt att med alla medel till buds stoppa Libyens diktator Khaddafi och stödja befolkningen. Libyens folk har med all önskvärd tydlighet visat att de inte vill ha honom. Vi ska inte glömma att det som sker i Libyen inte är en isolerad händelse. Det är en del av en revolution som skakar hela arabvärlden i grunden.

Och det är det bästa som har hänt sedan Kalla Kriget upphörde.

En del av er har säkert hört talats om Samuel P. Huntington, författaren till boken The Clash of Civilization, där han pekar ut den muslimska/arabiska världen som västerlandets nästa stora hot efter kommunistblockets fall.

Ingen kan ha missat Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Ett av deras huvudteman handlar om det muslimska hotet som partiledaren Jimmie Åkesson benämner som Sveriges ”största utländska hot”.

Den rädsla och främlingsfientlighet som under lång tid har ackumulerats kring muslimer kan liknas vid en ballong som när som helst kan brisera. I och med demokratiseringen som sveper igenom arabvärlden just nu så öppnas ventilen och trycket försvinner.

Bilden av en fanatisk självmordsbombare ersätts av ungdomar som vill ha demokrati och är trötta på diktatur och missförhållanden.

Jag menar att den demokratiseringsprocess som just nu sker i arabvärlden är det bästa som kan hända oss.

Låt mig påminna om att historiskt sett har ett demokratiskt land aldrig förklarat krig mot en annan demokrati (enda undantaget är Finland som allierade sig med Nazityskland och tvingades förklara krig mot Storbritannien under Andra Världskriget, de slogs dock aldrig mot varandra).

Med demokratiska arabländer ökar Europas och världens säkerhet och framförallt, araberna får själva en chans att förbättra sin livssituation och därmed slå undan grunden för terrorism och extrema islamister.

Reflektion kring den japanska katastrofen

Den värsta katastrofen i Japans historia, bortsett från Andra Världskriget. Så beskriver Japans premiärminister Kan situationen. Tusentals människor befaras ha omkommit i vågorna efter tsunamin och hela städer är raserade och begravda under lermassorna.

Som kronan på verket så har delar av kärnkraftverket Fukushima exploderat och radioaktiva ämnen läcker ut och situationen är fortfarande inte under kontroll. Katastrofen beräknas ha minskat Japans energiförsörjning med en fjärdedel och el-ransonering har införts och många fabriker har stängt.

Kärnkraften är en farlig energikälla att hantera och det är en av anledningarna till att Centerpartiet i energiöverenskommelsen 2009 var pådrivande för att minska Sveriges beroende av kärnkraft. Nu bygger vi ut den förnybara energin mer än någonsin och satsar samtidigt på energieffektivisering.

Vi har också ökat kraven på säkerheten i våra svenska kärnkraftverk och kraftbolagen har fått ett ökat kostnadsansvar för säkerhetsfrågorna. Allt för att göra oss mindre sårbara och öka tryggheten i vårt energisystem.

När det akuta läget är över finns det all anledning för oss att analysera vad som hänt i Japan och se över kärnkraftverkens vara eller icke vara. Frågan vi bör ställa oss själva är om det är värt att riskera så mycket för en energikälla som inte är önskvärd.

Hur tänker Mubarak?

Man förundras över den egyptiske diktatorn Hosni Mubarak och blir bra nyfiken på hur han tänker.

Imorse när jag skulle gå till bussen så fick jag inte upp dörren, någonting höll emot. Det var snö. Drivsnö i massor blockerade min väg till frihet. Nu skottade jag bara hjälpligt mig en väg ut och beundrar det tidningsbud som lyckades med bedriften att trots snökaoset leverera min morgontidning.

Väl på bussen så läste jag Sundsvalls Tidnings artikel om läget i Egypten där intrycket var att när artikeln lästes så skulle Mubarak redan ha avgått. Men men, så var inte fallet. Mubarak vägrar att avgå.

Jag förundras över hur blind han måste vara. De demonstrationer som pågår i Egypten är inget som hör till vardagen och knappast någonting som han kan tro sig kunna kontrollera. Detta är något unikt och ingenting som en egyptisk diktator kan hindra. Mubarak kan endast fördröja utvecklingen i Eygpten och resten av arabvärlden. Med detta trots så förlorar han all möjlighet till att göra en värdig sorti.

För övrigt måste jag säga att hans tal framstod som obegripligt. Egyptens diktator har uppenbarligen en helt annan syn på den senaste tidens händelser än vad resten av världen har.

Se aftonbladets film här.

Val i Colombia

Jag vet inte så mycket om Colombia, och vanligtvis så lägger jag inte ner så mycket tid på att fundera på sagda land, de nyheter man hör brukar handla om FARC-gerillan och narkotikasmuggling och dylikt. Vanligtvis ganska dystra nyheter.

Läste dock nyligen att det är val i landet och att den gamle presidenten, Alvaro Uribe, efter två mandatperioder måste avgå, och att valet nu i praktiken står mellan den gamle försvarsministern Juan Manual Santos och -hör och häpna- mittenpartiet Colombias Gröna Partis  kandidat Antanas Mockus.

Antanas Mocku är en före detta universitetsrektor, son till litauiska invandrare och var under många år borgmästare i huvudstaden Bogota. Han har en filosofisk inställning till politik, säger sig sky det traditionella colombianska tvåpartisystemet och framstår som helt okorrumperad, vilket inte är alldeles vanligt i Latinamerika.

I en mätning i slutet av april fick Mockus en större andel av väljarsympatierna än Santos, 39 procent mot 34. I de allra senaste mätningarna har Santos haft en knapp ledning.

 Jag önskar detta politiska stjärnskott i sydamerika lycka till. Det behövs fler gröna politiska krafter på den här jorden och framför allt i länder med känsliga ekosystem som Colombia.