Efter en kortare tids uppehåll har jag nu tagit mig tid och gett bloggen ett litet välbehövligt ansiktslyft. Nu när sommaren har anlänt så får jag äntligen lite tid över till annat, att skriva detta inlägg till exempel.
Efter en vecka med mina svärföräldrar på besök från Tyskland så har det äntligen blivit lite lugnare hemma och jag kan förhoppningsvis få lite tid över till något annat på min fritid än att renovera rum och tapetsera (om sanningen ska fram så var det dock min svärfar, Axel, som gjorde det mesta, själv ”roade” jag mig med några dagars landstingsfullmäktige under veckan).
Ett ganska trist fullmäktige måste jag säga. Jag hade sett fram emot den debatt i regionfrågan som landstingsfullmäktige skulle fatta ett inriktningsbeslut om, men som kom att lysa med sin frånvaro. En debatt som man hade uppskattat skulle kräva ca 3 timmar var över på ungefär en kvart. Resten av fullmäktigemötet var händelsefattigt, om man inte vill räkna in allt trams som socialdemokraterna var tvungna att slå upp. Eller vad sägs om en halvtimmes debatt om det ska heta ”plan” eller ”policy” i rubriken på ett ärende om Folkhälsa?
Jag är i alla fall mycket nöjd med landstingsfullmäktiges beslut om Mittsverige (eller Södra Norrlandsregionen som en del gärna vill kalla det), en region som nu kommer att kunna förverkligas fram till 2015, då ett första folkvalt regionfullmäktige kan inställa sig.
Här handlar det om en regionernas Robin Hood-politik. Vi tar makt och bestämmanderätt från staten och ger det till medborgarna som på så vis själva kan påverka utvecklingen i sitt närområde.
Det har hela tiden varit viktigt att inte skapa för stora regioner, så att inte avståndet mellan medborgare och beslutsfattande blir för stort och demokratin därmed blir lidande (så som det skulle ha blivit i en Stornorrlandsregion, en region som skulle ha bestått av halva Sverige). Det är därför mycket positivt att vi får en relativt stor region där arbetsmarknads-, infrastruktur- och tillväxtfrågorna kan hanteras gemensamt till gagn för alla och ändå behålla närheten mellan medborgarna och makten.
Avslutningsvis kan jag konstatera att varje gång jag sitter på ett möte så skiner solen ute och det är mördande varmt både ute och inomhus, bara för att när jag väl blir ledig försvinna och fram kommer regnmolnen med tillhörande regn…
När väl regnet lämnar lite plats åt solen ska jag förhoppningsvis kunna ägna lite tid åt mitt eget försummade bågskytte.
Publicerat av Author 
